Andra advent
Eftersom Renate är ett förlag i konstant framkant så vill jag redan nu passa på att skriva min hyllning till andra advent. Andra advent är svenskarnas tredje favoritadvent. Tredje, säger ni? Den är ju grym ju!
Ja, det är den, men jag har luskat lite i svenskens relation till de olika adventerna och insett att den intressant nog sammanfaller ganska exakt med de betyg som Markus Larsson kommer att sätta på Håkan Hellströms fyra spelningar på Ullevi i sommar.
Den första får ju fem plus så klart. Advent-febern står på topp och alla har plöjt de färggranna ”inför”-bilagorna, gått ner i källaren, plockat upp adventsstakarna, tänt ljusen, tagit fram saffranet, skrockat gott om att det är världens dyraste krydda - och så är det igång! Har vi väntat eller har vi väntat?
Sen kommer andra advent, fortfarande hög på ångorna efter första advent. Sjömansdräkten ligger kvar i hörnet, Markus luktar på den, visst kan den användas en gång till och saffranet känns fortfarande guldglimrande och magiskt.
Vid tredje är Larsson trött och advent har börjat gå på tomgång. Hur många saffransbullar ska man egentligen behöva äta? Är de inte jäkligt torra? Om de inte var gula, skulle någon äta dem alls? Markus orkar inte baka själv, köper på 7-Eleven och det borde han ju så klart inte ha gjort.
Och sen så… Finalen, fjärde advent. Den som allt har byggts upp till, nu är det inte långt kvar till DOPPAREDAN! Markus tar en kalldusch och sparkar igång maskineriet. Det kommer dröja minst 11 månader innan han kan börja skriva om Håkans spelningar igen. Både Håkan och Markus är taggade till tänderna i närmast manisk symbios och det blir tidernas urladdning. Saffranet flyger och ljusen bränns i båda ändar. Inte ens den magiska första advent hade kunnat skvallra om att det skulle kännas så här tre veckor senare. Sex plus! Ja, han petade in ett plus till, för så här jäkla överjordiskt bra kan det bara inte få vara? Men det kan det och det är det! Det är vår Håkan, vår advent och fan vad vi är bäst. Tills nästa år då det bara kan bli bättre.
Och ja, ganska exakt så ser svenskarnas syn på advent ut… Och min egen syn på advent då? Mitt liv befinner sig oavbrutet mellan tredje och fjärde advent (Ca 16, 17 december). Allt går på tomgång, sjömansdräkten är nopprig och saffranet har tappat sin lyster, men jag går fortfarande runt och väntar på den stora extasen som de säger snart ska infinna sig.
