Renate är familj
Min fru, som är Renates husformgivare (eller var?), sitter på yogamattan och tittar på Bonusfamiljen tillsammans med vår dotter som leker med ett durkslag som en annan fattig plebej. Jag undrar om Martin Luuk är med i den här nya säsongen. Jag har bara sett några avsnitt innan, jag är sannerligen ingen Bonusfamiljen-expert!, men jag har förstått att Petra Medes karaktär har ersatts av en helt annan skådespelare. Det vore intressant om Martins karaktär bytts ut mot han den där stiliga dansken i The Square, Claes Bang. Visst heter han så? Claes Bang! Min nu levande favoritförfattare tror inte på Big Bang. Han tror att Big Bang är en social konstruktion. Ja, ja. Eller så kanske Martin bytts ut mot den där killen som brukar spela apa. Ja, ja, ja! Det är inte därför jag är här, inne i bloggen, Renate-bloggen. Rummet där man gör de riktiga pengar, för att citera, eller parafrasera, Levinas. Pudelns kärna! Mörkrets hjärta! Nej, jag är här för att blogga om Renates lansering! Jag hade mycket uppdämd och för mig relativt okaraktäristisk aggression liksom bubblande i mig under releasefesten på Bar Brillo i torsdags, energi som fick utlopp efteråt, klockan 23:45, på Bar International när jag rusade ut ur lokalen efter att Anna Axfors sagt till mig (framför Malte Persson!) att jag inte förtjänar ett pris. Inte ens ett kallprat med Jerker Virdborg (som känner halva The Embassy!) kunde göra mig på bra humör. Nej, jag åkte hem stupfull till min familj (som sov hos min gamla familj, det vill säga: mina föräldrar) och på den golgatavandringen hann jag dessutom skriva några patetiska tweets förklädda till halvsuicidal, nihilistisk humor.
Men det här är ingen avbön! Ingen ursäkt! Jag gillar min nya osköna stil. Jag är den förste att välkomna om jag blev lite mindre insmickrande och krystat artig. Om jag omfamnade mina demoner och gav utlopp för dem! På Renate-förfesten hos Ludvig hade hela gänget, eftersom jag var så stressad och taggigt otrevlig (jag hade köpt champagneglas av plast!), bedyrat att jag skulle få ynnesten att strunta i all logistik under kvällen. Det var säkert mitt fel, min nerviga manis fel, men jag sysslade då inte med något annat än passivt aggressiv logistik på Bar Brillo! Medans Martin minglade med killen som kanske startade Bounce Streetdance Company. Tur att båda hade gått när jag som avslutning, för att markera evenemangets slut och för att jag hade utlovat hemlig underhållning, tog mikrofonen och stammade fram några felaktiga rader ur Havet ligger blankt. Det var så pinsamt!
Jag är livrädd att webshoppen ska haverera och att vi ska bli skyldiga folk pengar och sen kanske åtalas. Jag är livrädd för att bli kriminell. Istället för Bulletin blir Renate Opulens? Det kanske inte delades ut drinkbiljetter på Bar Brillo, men om någon hade viskat “Opulens” till de tvålfagra ynglingarna i baren så hade den fått en gratis White Russian. Ja, ja, ja! Nej, nej, nej!
Nu sa min fru att hon ångrat sig. Tidigare har hon tjatat om att hon vill träffa en man som redan har ett barn om vi skulle skilja oss. Nu, efter att ha sett Bonusfamiljen, säger hon att hon vill träffa en man som har ett barn som har dött. Om vi skiljer oss. Minns ni den där härliga filmen, Ogifta par - en film som skiljer sig? Renate borde ge ut Peter Dalle. Ska fråga Kerstin.