End of an era
Hej, älskade
ni.
Nu
när det här inlägget heter
“End of an era”
kanske ni blir oroliga.
Och tror att Renate förlag ska lägga ner.
Men nej!
Så är det inte!
Jag har en princip
och det är
att ingenting jag (Anna)
inolverar mig i
någonsin ska lägga ner.
Alla företag, alla “förlag”, alla Facebooksidor, alla relationer,
alla bokklubbar, poddar, jag startar eller på något vis
engagerar mig i
ska pågå för alltid.
Jag kan med stolthet säga att jag aldrig någonsin lagt ner något.
Oengagerad kan jag ha varit.
Ja, oengagerad - det är något man kan vara. Ska man leva ett helt liv
med företag, “förlag”, Facebooksidor, relationer,
bokklubbar, poddar, så måste man i långa perioder vara “oengagerad”,
hur går det annars ihop?
Livet går upp och ner, livet är en berg och dalbana, och jag vill inte kliva av,
jag vill dö i den här berg och dalbanan. Kanske ett osmakligt skämt
med tanke på att någon nyligen dog i en berg och dalbana,
på nöjesparken Gröna Lund.
MEN
Affischerna är slutsålda - jag pratar om Renates affischer.
Renate förlag.
Ni vet, vi gjorde 4 st affischer, med 4 olika tryck, varje affisch var skriven
av en och var av oss (vi är 4 stycken).
Och de var formgivna av Militza Monteverde Burrau.
Och det var en fest för släppet av dessa affischer på Brillo i Stockholm,
i oktober eller november eller december 2021. Och det fanns
pizza. Och det fanns
musik. Och det fanns
uppläsningnar.
Och det fanns
Stockholms kulturelit. Jag vågar mig på att påstå att alla var där - alla som är något
i Stockholm. Alla som har minsta lilla makt över något litet pris eller någon kultursida.
Jag tror att Jerker Virdborg var där.
Jag tror att Bea Uusma var där.
Jag tror att Anna Hallberg var där.
Jag tror att Leif Pagrotsky var där.
Äsch, den här listan kommer fortsätta för evigt, det är bättre att göra en lista
över vilka som inte var där
ärligt talat.
Men WHATEVER, sen satt i alla fall dessa affischer på elskåp över hela Stockholm,
i samarbete med Kulturrådet och något som hette kanske Kulturtavlor.
En affisch - den som heter DÖ INTE! eller något, DU FÅR INTE DÖ!, eller något,
den av Martin Luuk, den satt mittemot Stockholms centralstation jättelänge,
i ett år eller mer. För de byggde om där på nåt sätt så området som affischen satt på
var omringat av stängsel, så de som plockar upp och ner Kulturtavlorna kom väl inte åt den affischen,
så det blev lite gratisreklam där för oss under en ganska lång tid :)
I den här vevan skilde sig 50% av medlemmarna i Renate.
Det berodde på stressen det innebar att sälja och distribuera affischerna
via hemsidan - den här hemsidan.
Allt det här var som ni förstår - episkt.
Och nu är affischerna slutsålda, och det är det som är end of an era.
End of an era har jag för mig att sista avsnittet av tv-serien Mad Men heter.
Gud, det är en ganska bra tv-serie, och det säger jag som nästan inte gillar någon tv-serie.
Nu får jag det här problemet
som så ofta drabbar mig
att jag inte vill att det här blogginlägget ska sluta.
Eller,
jag VILL att det ska sluta, men jag vet inte HUR.
Hur ska det sluta?
Det blir alldeles för dramatiskt, jag förstorar upp det,
gör det allvarligare än vad
det är.
Men är
det inte ganska allvarligt?
Hur någonting slutar.
Men som sagt - Renate förlag ska inte sluta, det är bara affischerna som är slut.